I survived! Haha
som om ja inte skulle de liksom!
Men kors, de kändes kan ja ju säga!! Peter ville ju inte göra mej ännu mer orolig, söt som han e, så han hade ju visst inte vart helt ärlig me hur ont de  verkligen gjorde (inte för ja gått på de då men). Ja hade ändå gjort mej beredd på de värsta så de blev eg ingen chock!
Men som tur va tog de typ bara 30 min! Phu! Låg å kolla på klockan hela tiden typ!! Jo, de kändes att man levde, men de va ju inte utan att man kunde stå ut me de typ...elle så va man bara tvungen för man hade ingen återvändå liksom ;)
Räckte eg att tänka på varför å för vem ja gjorde den så va de inte så svårt.....

Va tvungen att sätta på låten på youtube...så himla fin!
Kan kolla på den om å om igen!

"Every step I take
Every move I make
Every single day
Everytime I pray
I'll be missing you"

Vet att ja redan länkat den, men nu kanske ni förstår att de e min favvolåt, å att den betyder nåt för mej!
http://www.youtube.com/watch?v=25ba6BE0Aho

Fy fan..ja blir tårögd varje gång ja ser å hör den typ..så himla sorglig när man ser bakgrunden till låten liksom...å kören e så mäktig! Fattar eg inte varför just den har gett mej så starka minnen å förknippelse (heter de så?)
Men ja Gillar de när han sjunger å kollar upp mot himlen typ vid 2.13 där....fint!

Känns på så sätt himla bra att ja gjort nåt som ja alltid kommer att stå för....å att de e nåt ja själv "kommit på" å fixat med själv (nästan)!
Inte för att mormor skulle bli glad av att se va ja gjort men haha! Vet exakt va hon skulle säga... =)
Men hoppas ändå hon e glad att ja tänker på henne...ofta!


(De ser ut som den e huuur lång som helst, men de e för att ja dratt ner trosorna....)



Gooood, I miss you!!!! ***