Himlen runt hörnet

Fy fan.
Suttit å gråtit som bare den nu efter att, som så många andra idag, läst om hur Maddes liv sakta tynat bort.
Madde från thn som bara va 20 bast. Kunde lika väl vart ja? Elle nån av mina jämngamla kompisar!
Ett år tog de innan sjukdomen tog hennes liv. Så jäkla stark människa som trodde på sej själv å kämpade för att fixa de här!
Kommer ihåg när ja läste artikeln om henne i Ttela faktisk....minns att ja tyckte de va så himla hemskt...
Den dagen man kommer på ett botemedel för den jäkla sjukdomen.....de blir en stor dag för mänskligheten.
Läste hennes anhörigas bloggar........fy fan. Så himla starka personer de är!
Usch, livet e så jäkla orättvist!!
Ingen nyhet, men man får sej verkligen en tankeställare när nåt sånt "dyker" upp framför ögonen på en igen å påminner en.
Här går man o bekymmrar sej för omtenta å grejer som bara e en fis i rymden jäntemot vad vissa går igenom.
Bara för att man själv har de "så bra" så tänker man inte på att de finns folk där ute som lider nåt oerhört.
Ne gud, va dåligt samvete man får nu. Man ska va glad! Eg har jag inga bekymmer. Om man jämför.
Känns så sjukt å läsa hennes blogg  när man vet att en dag tiidgare satt hon å skrev där, å nu finns hon inte!
Känns som man bryter sej in å snokar elle nåt, men ja e säker på att hon uppskattar de! Men på nåt sätt känns de så overkligt? Över att hon inte finns men att läsa nåt som e så nyss skrivet. Ja, ja  kan inte förklara...ni fattar kanske.
Lite som om ett spöke skrivit kanske ? Ne...nu blev de kanske lite överdrivet.




Vet inte hur ja skulle klarat mej me å va här uppe å plugga när ens andra hälft bor kvar hemma i dalsland å vore dödsjuk.
Skulle man orka fortsätta ändå? Va skulle va bäst? Å för vem?
Situationen påminner ju lite om en själv, (hennes pojkvän pluggar i karlstad), bortsett från de allra värsta, sjukdomen.
Kan va jobbigt å va ifrån varann, men de e ju ingenting emot att va ifrån någon man älskar som e så sjuk å inte få va hos den.
Usch...tanken har slått mej ett x antal ggr, å ja vill eg inte tänka så, men kan inte hjälpa att de dyker upp.
Vad skulle man gjort? Kan inte se mej själv utan dig. Skulle inte klara mej utan att ha dig vid min sida.
Kan inte föreställa mej ett liv utan dig. Ja kan nog inte ens förstå hur de känns!?
Du får inte försvinna ur mitt liv!!

Denna låt har helt klart fått en ny innebörd för mej!
Hennes mor tillägna den till henne. De förstår ja.
All respekt.



Vila i frid, du kämpade in i de sista!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0